Den känslan

Igår var det hoppträning. Första hoppträningen efter sommarvilan. Vi började med att galoppera över tre små bockar, två galoppsprång, ett galoppsprång. Det gick ganska bra. Busy blir lite väl snabb ibland och då blir jag låst i handen. Där måste jag jobba mer med att kunna kontrollera galoppsprången och tempot utan att bli stark i handen.
Efter det gick vi över till att bara hoppa ett räcke på tre olika höjder och jag kom perfekt varje gång. De två första gångerna kom vi i en lugn, avslappnad galopp och bara lät hindret komma till oss. Det kändes lika okomplicerat som att galoppera över en bom. Tredje gången fick jag ett lite större läge, men jag tog det och red enligt plan. Perfekt.
 
Vi gick sedan över till att hoppa en oxer på liknande sätt och jag kunde bara rulla på tre gånger över oxern, hur okomplicerat som helst! Därefter hoppade vi bana med 11 hinder och 13 språng, jag hade ett bra flyt hela banan runt. Jag kom bra på alla hinder, förutom de jag kom perfekt på ;) Banan höjdes sedan och jag fick ta ett varv till. Lika bra den här gången, om inte ännu bättre!
 
Så härlig känsla, hoppas verkligen att jag kan rida lika bra nästa gång. Och framförallt att jag kan göra det på nästa tävling.
 

Nu är vi igång igen!

Nu är det verkligen hög tid för oss att ta oss i kragen med vårt bloggande. Hästarna har varit igång i snart en månad och vi har hunnit med två besök på terrängbanan. Jag och Busy startar först den 8:e augusti i Boxholm och sedan den 29:e augusti i Åkerbo, för att sedan åka till 5-års championatet (om allt känns bra) den 11-13:e september.
 
Busy känns i alla fall pigg och glad, lite för pigg stundtals. Så idag var det dags för ett dressyrpass - ett pass där jag skulle testa att rida med graman på henne. Jag är inget stort fan av graman. De gånger jag har använt graman på mina hästar genom åren kan jag nog räkna på mina händer. Anledningen till att jag ville testa på Busy idag var för att ha ett litet extra stöd i förhållningarna/övergångarna då hon släpper bettet och trycker upp nacken. Därmed tappar hon både rygg och bakben, dessutom försvinner hela poängen med förhållningen.
I och med att det var första gången hon hade en graman på sig så var jag väldigt försiktig och hade den endast som en vägvisare framåt och nedåt. I första galoppfattningen ville hon kasta upp huvudet och hann då märka av att något tog emot innan jag släppte graman, så då var hon lite oförstående men hon lugnade sig snart. Annars gick det över förväntan och jag fick en mycket bättre effekt i förhållningarna än vad jag väntat mig.
Bild från idag. Här hade jag en riktigt bra känsla med ett lätt sug på bettet och aktiva bakben.
Bakbenen behöver komma ännu längre in under henne och bli mer aktiva, men jag tror det kommer med automatik om jag får till den omtalade "gummibands-känslan" i förhållningarna.
Här kommer även ett litet filmklipp från idag. Jag rider lite förvänd galopp där jag ställer henne inåt, alltså ifrån den förvända galoppen, för att få henne riktigt mjuk och fin. Det är jobbigt för en 5-åring men hon klarade det fint!
 
Inte den bästa kvalitén på filmen, ber om ursäkt för det.