Sista dagen på helgen

Söndagen gick i full fart, men jag fick mycket gjort. Härlig känsla! 
Morgonen började med fodring/utsläpp tillsammans med Stina, sedan lite mockning och så innan vi åkte till terrängbanan med Tian. Jag var bara med till fots och gick med filmkameran i högsat hugg. På terrängbanan mötte vi upp Stinas mamma på sin häst och även Jonna på Ceta. Härligt väder och glada hästar, lite väl glada kanske för Stina hamnade i gräset en gång när Tian fick lite för mycket luft under hovarna :)
Efter en stund kom Ronja förbi med tårta som vi smaskade på när ridpasset var färdigt, riktigt gott! Men det var ganska blåsigt, så blåsigt att min sista tårtbit blåste av tallriken...
 
Hem igen och göra klart stallet. Efter det åkte jag med Ronja till Sharpman där jag gjorde värsta fyndet; svarta helskodda ridbyxor för 234 kr! Fynd! Jag köpte även lite mer liniment samt en ny grymma med grimskaft till Björne. Han fick låna en grimma hem från betet eftersom han hade slarvat bort sin, det var en röd fluff grimma han fick låna. Passar ju inte riktigt en cool kille på 1,5 år... Till den har han dessutom ett lila och svart grimskaft. Tjejigt så det skriker om det. Så han fick en mörkblå grimma med ett matchande grimskaft, nöjd blev han nog!
 
Väl hemma igen så hoppade jag i mina nya ridbyxor och gav mig ut på en skrittrunda på Busy. Det var kallt och blåsigt, men Busy tyckte det var skönt att komma ut och sträcka på benen efter lördagens hopptävling. 
Härligt att rida med hack ibland tycker Busy, då fick man stanna vid gräsmattan på vägen hem och käka lite äpplen. 
Efter ridturen fick Busy rygg-, länd- och bogmassage samt lite stretchning.Hon är inte jätteförtjust i massagen, men hon gäspar ändå en hel del under tiden, så lite bra är det nog ändå.
 

Jag borde haft förra inläggets rubrik nu istället

Idag har vi varit på hopptävling på Vikbolandet. Jonna var världens snällaste och följde med oss som coach, tack snälla du! När jag från allra första början anmälde mig till den här tävlingen så anmälde jag till 110 och 115, efter lite funderande så tog jag bort vår anmälan till 110 och efter onsdagens hoppträning och ytterligare lite funderande så anmälde jag mig till 120 istället. Min plan var att ta en klass i taget, gå in och hoppa 115 och om det kändes bra så skulle jag starta 120. 
Nu är kanske inte vårt resultat i 115 särskilt bra, men det är bara siffror. Men känslan, KÄNSLAN, var helt fantastisk! Vi hade en superbra framhoppning. Busy var framme till handen, vi höll en lugn och stadig galopp, vi kom hela tiden rätt på hindren och hon bjöd på fina språng. Hon var knappt i en bom.
 
Inne på banan så hittade jag galoppen och red an mot första hindret, vi låg bra och det kändes bra, men Busy stannade. Jag blev förvånad, Jonna blev förvånad och jag tror också att Busy blev förvånad över att vi skulle börja hoppa. Så jag red an igen och hon hoppade utan problem. Till hinder nummer två så fick jag till en bra väg men jag red iväg henne och det blev ett låångt språng. Inte bra men Busy fixade det. Trean och fyran gick jättebra, jag red på mina planerade 6 språng där emellan. Hindrena efter det gick också jättebra. Till hinder nummer nio så blev det en miss i vår kommunikation och vi kom totalt i botten och det blev en grov rivning. Efter det var jag tvungen att bryta av och rätta till galoppen till det sista hindret, där och då tappade jag nog lite trycket i galoppen och red inte vägen ordentligt så det ville inte Busy ställa upp. Ett stopp till. Jag red an igen med en bättre galopp och bättre väg och hon seglade över som ingenting.
 
Känslan genom vår 115 runda var jättebra trots missarna. Jag var lugn, Busy var lugn, jag hade en bra galopp med ett tryck bakifrån och fram till handen och jag red helt enligt min plan. Jag kunde inte vara annat än nöjd!
Efter lite kort överläggning med Jonna så bestämde jag mig för att även starta 120. Vi sadlade av Busy och borstade henne lite, gick för att veterinärbesiktiga och sen fick hon komma in i transporten och vila en stund. Vi gick banan och kollade på några ekipage i avd. A innan vi gick ner till Busy igen för att göra iordning henne. 
 
Nu gick inte framhoppningen lika bra, vi började bra med flera bra språng på räcket. Men sen blev det fel på oxern där jag velade och sen även när jag skulle hoppa ett högre räcke. Att ha med sig känslan av två tvärnitar in i hinder upp till banan är inte jättekul (men jag fick till ett bra sista språng på framhoppningen). Jag försökte tänka positivt och pratade med mig själv typ för att lugna ner mig lite. 
Jag fick startsignal och jag red an mot första hindret. Det var en väldigt lätt oxer och vi kom perfekt på den, men jag la ändå till spöt på bogen i avstampet bara för att övertyga både mig själv och Busy att: nu kör vi!
Hela banan gick super, det kändes så lätt och så bra. Det enda jag hade behövt göra var att räta upp mig lite på sista linjen, då hade det nog blivit en nolla, men ärligt talat så bryr jag mig inte om den bommen. Det var helt fantastiskt att få gå i mål på vår livs första 120.
Jag grät av lycka hela vägen ut från ridhuset ner till transporterna. Så himla bäst hon är! Och Jonna tyckte att det var vår bästa runda någonsin och det är jag nog beredd att hålla med om. Vilket lyckorus.
 

Ibland är hon bara bäst!

I måndags fick Busy komma ut på en joggrunda i mörkret på dryga timmen, hon blir lite laddad när man rider ut i mörker men hon är inte rädd för saker utan hon kan koncentrera sig ganska bra. Hennes trötthet sedan söndagens tävling var som bortblåst i alla fall!
 
I tisdags fick hon gå ett dressyrpass i ridhuset hemma. Jag brukar alltid ha små, små sporrar när jag rider dressyr men här valde jag att rida utan och använda ett dressyrspö istället. Jag rider i princip aldrig med spö i dressyren, just för att det är så dumt att vänja sig vid det när man ändå inte får ha med det in på tävlingsbanan. Men nu gjorde jag ett undantag, jag ville ha en förlängd hjälp för att aktivera bakbenen mer. Jag la stort fokus redan i skritten på att hon skulle trampa på framåt med aktiva bakben och fram till handen, vilket hon gjorde. Även i traven försökte jag få henne att sträcka ut men ändå behålla lugnet. Hon kändes riktigt fin!
Jag började ganska snart att arbeta henne i galoppen, då jobbar hon verkligen igenom hela kroppen. Det blev ett ganska långt galoppass med mycket förvänd galopp. Vi tränade även en del på byten. Hon blir så spänd när det kommer till byten och i själva bytet så skjuter hon upp i luften, eller så byter hon till kors eller inte alls. Men jag pratade lite med min kloka vän Rebecka om byten och hon sa "Byta galopp kan de redan som föl i hagen, så det är inte svårt för hästen. Det absolut viktigaste är att hästen är framme till bettet och att den har sin vikt på bakbenen. Ryttaren får heller aldrig dra i innertygel, luta sig fram eller titta ner."
Jag tragglade på med bytena och vissa fick vi till riktigt bra, man märker det så tydligt att när alla dessa saker stämmer, då blir det bra. Det som är det svåraste med Busy är att försöka hålla henne lugn, det har blivit en grej av det här med att byta. Men jag tänker att om jag lägger in det dagligen när jag rider så kanske det inte blir så stor grej utav det till sist. 
 
I slutet av passet så var hon så himla lösgjord, mer än vad hon nånsin har varit. Jag gjorde skänkelvikningar längs med diagonalen och de var helt fantastiska! Jag var helt lyrisk över att bara sitta på henne, mendans hon verkligen flöt åt sidan i ett jämt och stadigt tempo, och hon tog för sig väl åt sidan. Det var 10 poängare! 
 
Igår var det hoppträning för Nina. Redan från början när jag red fram så hade jag en annan känsla på henne än vad jag brukar ha när vi är på hoppträning. Hon var framme till handen och när vi galopperade så tänkte jag i varje språng hur de skulle vara långa och lugna. När vi sen började hoppa så kände jag hur det var ett helt annat hopp i henne, hon tog i och hoppade runda, fina språng. Det var så kul att känna det!
Sista tiden så har hon varit matt och det har blivit mest flacka språng, där hon har varit i hindren eller rivit mycket. Jag hade lite börjat tappa hoppet för hennes hoppning. 
Såhär stod hindren som vi hoppade igår:
De smala föreställer bommar på marken. Vi började med att vända in snett från långsidan och hoppa bom + räcke, det gjorde vi åt båda håll. Sedan vände vi in från andra långsidan och hoppade räcke - bom - bom - bom - räcke på böjt spår. Det var ett galoppsprång mellan varje. Det här trodde jag skulle bli jätte svårt. Men det gick över förväntan! Busy jobbade på riktigt bra och bjöd återigen på fina språng över räckena. Även här tragglade jag på med bytena när jag bytte varv och återigen fick jag till flera stycken som var bra.
Efter det hoppade vi serien på långsidan: räcke, ett galoppsprång, räcke, två galoppsprång, oxer, två galoppsprång, räcke, ett galoppsprång, räcke. Det här gick super! Hon hoppade SÅ fint genom hela serien. 
 
Vi asvlutade med att hoppa en liten slinga med bommarna och räckena, samt oxrarna på långsidan. Även det här gick super. Så kul! Man kan leva länge på den här känslan. Nu känns det riktigt bra inför helgen!