En materiell dröm

Jag har tidigare nämnt att jag ska boka in en sadelprovning för Busy. Tanken med det är att dels kolla dressyrsadeln, se hur den ligger. Jill kollade ju lite på mina sadlar sist när hon var och behandlade Busy och hon tyckte att dressyrsadeln var den som låg allra bäst, men att jag skulle byta ut min Ogilvy-padd mot en tunnare gelépadd. Sagt och gjort! Jag har köpt en Akton Gel Pad som jag får idag, men under tiden har jag lånat en padd av Stina. 
Hoppsadeln däremot, den ligger inte lika bra. Den ligger inte katastrof dåligt, för min Ogilvy-padd räddar upp det hela ganska bra där istället, då sadeln är lite för vid. Detta gör att den kommer för lågt ner mot manken, men med padden så kommer den upp lite och man kan undslippa ett tryck på manken. Så min tanke är att jag ska byta ut min hoppsadel mot en ny och inte vilken som helst utan jag är helt inställd på att investera i en terrängsadel. De två märken som toppar listan är givetvis Butet och Antarés, men det finns en rad andra olika märken som också har terrängsadlar. Här nedan ser ni Antarés terrängsadel som finns hos Sharpman. Den är superfin och superskön att sitta i, vet inte hur den är att rida i men jag kan inte tänka mig att det skulle kännas sämre. Är den inte helt underbar?
Och sen så har vi ju den andra skönheten från Butet, den är lite vanligare. Man ser ganska många ryttare som använder sig utav den. En sådan har jag aldrig suttit i, men jag kan föreställa mig att den är alldeles underbar.
De här två sadlarna är ju tyvärr inte de billigaste, men de är mitt mål så jag ska nog klara av att spara ihop till en sån inom inte en allt för lång tid. Annars finns det ju som sagt andra varianter och som inte kostar fullt så mycket. Vi får se vad det blir, oavsett så är det ju alltid roligt med en ny sadel!

Den eviga bettfrågan

Igår red jag ett dressyrpass hemma i ridhuset på Busy. Efter en lång framskrittning så började jag jobba henne i skritten där fokus låg på ett jämt stöd långt fram i handen samt ett aktivt kliv framåt. Hon kändes väldigt bra faktiskt och stundtals så skrittade hon även på bra med aktiva bakben. 
Men sen när jag började trava så tappade jag lite känslan i handen, stödet blir väldigt skört och försvinner lätt. Jag fick en känsla som man nog bäst kan beskriva som att huvudet sitter löst på henne, inte riktigt så illa, men ni kanske förstår vad jag menar. Vid minsta lilla rörelse från mig så följde hennes huvud med och hon händes ganska orolig i stödet. Så då började jag fundera på om det är dags att byta bett? Jag varierar bett ganska mycket ändå tycker jag då jag har olika bett på alla träns. På mitt hemmaträns har jag ett tvådelatbett med fasta ringar, på mitt hoppträns har jag visserligen också ett tvådelat bett med fasta ringar men det som är skillnaden med det är att det har ännu mer böjda skänklar, vilket gör att det ligger mer still i munnen. På terrängtränset har jag ett tvådelat bett med parerständer och på mitt dressyrträns har jag ett rakt bett med fasta ringar.
 
Jag har tyckt att det raka bettet har funkat väldigt bra, men nu har vi kommit in i en period där hon känns allra bäst på de delade betten. Samtidigt så hade jag ju en väldigt bra känsla på henne nere i Flyinge under dressyren. Det är så svårt det där! Ett bett som jag är sugen på att testa är Stübbens Golden Wing.
Det tror jag är något som skulle falla lila Busy i smaken. Skulle jag köpa ett så skulle jag nog satsa på att köpa den här gag varianten, just för att ha den möjligheten att rida med gag om jag skulle vilja någon gång i framtiden. Detta bett kostar 899 kr medan det vanliga tränsbettet kostar 849 kr, så då kan man lika gärna köpa det förstnämnda OM det skulle behövas någongång. Men det svider i plånboken att köpa ett bett för så mycket pengar, så jag ska i första hand leta efter ett begagnat men det är inte lätt att hitta rätt storlek. Busy bör ha 10,5 i storlek även på det här bettet.