Att ändå känna sig nöjd

Trots att en tävlingsdag inte går som önskat och att resultatlistan visar rent ut sagt ett skitresultat så är det så skönt att ändå känna sig nöjd. Sista fälttävlan för året är nu över, min förhoppning var att asvluta säsongen med flaggan i topp, så blev det inte riktigt, i alla fall inte resultatmässigt.
 
Om vi börjar med dressyren. Busy kändes helt okej på framridningen, lite spänd men vi var ganska många där inne ett tag på en ganska liten yta inne i ridhuset. Inne på banan sen så fanns det väldigt mycket att titta på; domarbordet, bokstäverna och läktaren. Busy är inte den som är tittig inne på en dressyrbana egentligen, men idag var hon det. Dock var hon verkligen inte ensam om det. Jag tror nästan alla hästar tittade på samma saker, speciellt i skrittdelen. Måste varit något alldeles särskilt med det ridhuset!
Busy gjorde ändå ett väldigt bra program, galoppdelen var allra bäst. Jag fick till bra bågar längs med långsidorna, superbra längningar med tydliga övergångar i galoppen. Vi belönades med 65,95% som gav 51.1 straff och vi fick ett fint omdöme!
 
Hoppbanan var nog den märkligaste bana jag ridit någon gång (jag ska förklara, men det kommer också en film på det lite senare så får ni se vad jag menar). Första hindret var en parallell oxer som kom ganska fort ur sväng från staketet, hinder nr 2 var en trippelbarr. Hinder 3 och 4 var inget lustigt, oxer med 6 språng till ett räcke. Sedan var nr 5 som var en oxer på böj med 5 språng ner till ett räke. Sedan en kombination med oxer in och räcke ut. Efter det kom det skumma med den här banan, hinder nr 8 och 9 var precis samma som 5 och 6. Alltså samma oxer, samma böj med 5 språng, ner till samma räcke men som sista hinder den här gången. Hur underligt är inte det? Fick man inte till det första gången så hade man ju i alla fall ytterligare en chans på sig!
Busy var fin på framhoppningen, hon kändes kvick och alert och gjorde bra språng. In på banan, startsignal, rider an mot första hindret. Jag hittar inte riktigt läget och rider iväg henne i ren panik, vilket resulterar i en kraftig ridning. Ingen kul start på banan, men vi hämtar upp oss och gör resten av banan riktigt bra faktiskt. Vi har ett bra flyt, kommer för det mesta bra på hindrena och Busy är kvick i tassarna. Hon är bara i lite lätt i ett räcke. Bortsett från incidenten på första hindret så kunde jag ändå känna mig nöjd med vår runda.
 
Efter hoppningen hann vi inte göra så mycket annat än att äta lite för att sen gå terrängbanan två gånger. Skönt att starta tidigt och därmed komma hem tidigt, men det var inte så lång tid för Busy att ladda upp igen. Terrängbanan hade väldigt varierade hinder, de första två var väldigt lätta. Sen kom det är bord av en modell större som var lite att bita i, efter det kom första svårigheten som var ett räcke med ett galoppsprång till ett uthopp. Själva räcket var ganska litet men många hästar tyckte att det såg lite skumt ut när marken helt plötsligt försvann så snart efter hindret. Efter det kom ett härligt låd-hinder som gav fina språng, sen kom
en mini trakhener (den var typ 70 cm hög). Det var väldigt blandat med andra ord!
Busy kändes inte superpigg på framridningen, men hon var ändå fin. De tre första hindrena gick superbra sedan kom hinder nr 4, räcket med uthoppet efter. Busy tyckte det såg lite skumt ut, men jag övertygade henne att det skulle gå finfint att hoppa det så det gjorde hon, duktig tjej som fick klapp och beröm! Resten av banan flöt väldigt fint tills vi kom till vattnet. Det var inget svårt vatten egentligen, det var en upphöjd stock och så var det några meter fram till vattnet. Upp ur vattnet och sedan över en stock. Busy var lite misstänksam att hoppa över den första stocken, så där blev det ett stopp. Jag red runt och ner genom vattnet och red sen an igen. Hon hoppade då utan problem. Efter vattenkomplexet så var det en galoppsträcka och mitt i den galoppsträckan så stod ett risat smalhinder, jag hade ett för högt tempo och för dålig inramning så Busy visste inte vart hon skulle och hon smet på sidan. Jag stannade henne framför hindret och visade henne det, sedan la jag en liten volt och red an i en kort galopp med ordentlig inramning. Busy visste vart hon skulle och hoppade hindret lätt som en plätt, klapp och beröm igen! De sista hindrena gick galant och vi gick i mål på tiden 4:04, 34 sekunder över tiden.
 
Detta var en ren skolrunda och Busy har dessutom fått ännu mer rutin i sitt bagage. Busy är ingen häst som stannar för att fortsätta stanna. Hon stannar för att hon inte förstår eller inte har tillräckligt med rutin, men båda anledningarna är ju något som hela tiden kommer bli bättre. Jag tror på min häst.
 

Gårdagens hoppträning

Igår var det hoppträning, vi började med att hoppa studs vilket gick helt okej. Jag tyckte inte att Busy var så kvick som hon brukar vara, men efter ett rejält misstag av mig där hon fick med sig flera bommar så hoppade hon upp sig mycket bättre sen. Vi skulle hoppa tre studs--->3 galoppsprång (12 m, ganska långt)--->tre studs. Åt ena hållet, det vi började med gick det väldigt bra och jag hittade rätt språnglängd så att vi kom bra både på första och andra studsserien. När vi sedan bytte håll så vågade jag inte rida fram henne lika mycket för det kändes som att det skulle bli alldeles för trångt till den andra studsen, så då klämde jag in fyra (vilket inte var något som helst problem att göra). Jag provade igen och återigen bestämde jag mig alldeles för sent för att rida fram och då blev det jättefel. Nästa gång så hoppade Busy super genom första serien, vi landade och jag red fram och även andra serien gick galant. Tänk vad lätt det är när man gör rätt!
Efter det skulle vi gå över till att hoppa tre oxrar på andra långsidan, även här med tre galoppsprång i mellan. Första gången jag red an mot dem så hittade jag inte läget till första oxern och i ren panik så backade jag. Jag backade, backade och backade tills vi knappt hade någon galopp kvar. Busy är ju världens snällaste och hoppar ändå, men det betydde ju att jag fick rida fram henne som en tok i landningen för att räcka fram till de andra två. Inte bra. Nästa gång hittade jag inte heller läget, fattar inte varför jag har så svårt för det, men då red jag iväg henne istället och hon tog av stort. Så då hoppade vi serien på fart och lösa tyglar, inte alls bra det heller. Tredje gången så tänkte jag att jag måste göra något, så jag ändrade min väg och skar av svängen genom kortsidan ganska ordentligt. Här hittade jag äntligen läget och jag känner bara YES, nu blir det perfekt och vips så lätt det är helt plötsligt! Busy hoppade serien jättebra!
Sedan bytte vi håll, jag red an, hittade inte läget och vände ifrån. Jag red an igen, hittade inte läget, stopp. Så himla irriterande, varför kan jag inte rida ordentligt!? Jag red an igen, satte upp en bra galopp och HITTADE läget. Halleluljah! Busy hoppade jättebra, men rann iväg lite efter andra oxern och jag var lite sen med att bromsa upp henne. Vi kom absolut inte dåligt på den sista oxern, hon hoppade upp sig väl där. Men det skulle vara önskvärt med lite lugnare tempo tyckte Nina. Om igen, vi hittade läget IGEN och i landningen efter andra oxern var jag snabb med att räta upp mig och ta en halvhalt och Busy kunde lätt gå på tre språng fram till sista, men i en betydligt lugnare galopp den här gången. 
Jag är inte särskilt nöjd med min egen insats, jag måste bli bättre. Jag måste hoppa mer! Någon helg nu framöver så ska jag åker ner till min vän Rebecka i Tidaholm med Busy och rida lite. Både hoppa Busy och kanske även hoppa någon av hennes hästar, bara för att träna.Dessutom har inte Rebecka sett Busy live på ganska många år, jag vet knappt om hon har sett henne alls under ryttare? Så det ska bli kul. Rebecka känner väl till både Busys mamma Damina och hennes storebror Tu M'aime (som förövrigt debuterade 140 hoppning i helgen som var med ett fint resultat!). 
 
Jag har ju ett gäng hopptävlingar inplanerat under hösten/vintern som jag gärna vill genomföra med ett godkänt resultat och en bra känsla, med en bra ridning. Tror jag måste börja rida mer med bommar/småhinder hemma för att träna avståndsbedömning. Träna, träna, träna!
 

En materiell dröm

Jag har tidigare nämnt att jag ska boka in en sadelprovning för Busy. Tanken med det är att dels kolla dressyrsadeln, se hur den ligger. Jill kollade ju lite på mina sadlar sist när hon var och behandlade Busy och hon tyckte att dressyrsadeln var den som låg allra bäst, men att jag skulle byta ut min Ogilvy-padd mot en tunnare gelépadd. Sagt och gjort! Jag har köpt en Akton Gel Pad som jag får idag, men under tiden har jag lånat en padd av Stina. 
Hoppsadeln däremot, den ligger inte lika bra. Den ligger inte katastrof dåligt, för min Ogilvy-padd räddar upp det hela ganska bra där istället, då sadeln är lite för vid. Detta gör att den kommer för lågt ner mot manken, men med padden så kommer den upp lite och man kan undslippa ett tryck på manken. Så min tanke är att jag ska byta ut min hoppsadel mot en ny och inte vilken som helst utan jag är helt inställd på att investera i en terrängsadel. De två märken som toppar listan är givetvis Butet och Antarés, men det finns en rad andra olika märken som också har terrängsadlar. Här nedan ser ni Antarés terrängsadel som finns hos Sharpman. Den är superfin och superskön att sitta i, vet inte hur den är att rida i men jag kan inte tänka mig att det skulle kännas sämre. Är den inte helt underbar?
Och sen så har vi ju den andra skönheten från Butet, den är lite vanligare. Man ser ganska många ryttare som använder sig utav den. En sådan har jag aldrig suttit i, men jag kan föreställa mig att den är alldeles underbar.
De här två sadlarna är ju tyvärr inte de billigaste, men de är mitt mål så jag ska nog klara av att spara ihop till en sån inom inte en allt för lång tid. Annars finns det ju som sagt andra varianter och som inte kostar fullt så mycket. Vi får se vad det blir, oavsett så är det ju alltid roligt med en ny sadel!