Hej!
Det går inte att undgå att Johanna haft en fantastisk helg och jag måste bara inledda med att jag är väldigt glad och stolt över min fina vän, att de kommit så här långt är helt fantastiskt och oerhört roligt!
Men nu tänkte jag skriva lite om Fias helg:
Som ni säkert vet bad Johanna och jag om starttider så långt i från varandra som möjligt och det funkade utmärkt, Fia var lugn och koncentrerad på sitt arbete hela tävlingen igenom.
Det var som en helt annan häst vilket var oerhört skönt, hon var lugn och snäll hela tiden vilket gör allt väldigt mycket lättare.
Vi startade dressyren 08.24, jag tyckte hon kändes stadig och oerhört lydig, två småmissar i båda halterna men annars väldigt duktig. Resultatet blev 66,50% alltså 50,3 straff vilket jag var mycket nöjd med.
Vidare till hoppningen, när jag gick banan visste jag att det var en del hinder hon skulle titta på men det gjorde nog att jag bara red bättre. Min plan var håll en bra galopp, lätt i handen och rid vidare framåt till alla hinder. Hon kändes fin på framhoppningen, rev dock oxern en gång men rättade sig fint när vi tog det igen.
När vi kom in på banan red jag fram till de hinder som såg lite otäcka ut, hon var lite skeptisk men gick fram och tittade på dem.
När vi fick startsignal kunde jag hålla min plan och hon gjorde fina språng på nästan alla hinder, hon tittade till lite på näst sista hindret men hoppade bara till lite extra över det.
Vi fick vår första 0.a och Nina Lilja som sett rundan tyckte det var det bästa jag ridit på länge och att Fia gjorde väldigt fina språng, jag har henne att tacka för det:)
Vi låg på 6:e plats efter dressyr och hoppning!
Sen blev det en väldigt lång väntan till terrängen som jag startade 16.44. Fia var väldigt duktig och varvade med att stå i transporten, äta hö, betfor och dricka vatten, gå på vet-check, äta gräs. Hon tog väntan med ett lugn.
Jag varvade med att sova på gräsmattan, titta på min förra häst Kompis, titta på Johanna, gå terrängbanan, äta, titta på terrängen osv..
När det tillslut började dra ihop sig tog vi ut Fia och började gör iordning, hon var dock lite otålig och det kändes som hon visste vad som var på gång.
På framridningen kändes hon riktigt bra, framme för skänkeln, lydig, koncentrerad och var förvånande nog väldigt pigg. Min plan var att rida väldigt starkt över de tre första hindren då man hoppade dem bort ifrån alla andra hästar sen lätta på trycket lite på vägen tillbaka men fortfarande vara bestämd vid hindren.
När det var våran tur gick hon snällt in i startfållan och när starten gick tog vi det lugnt men bestämt mot första hindret som hon hoppade utan problem. Till hinder två var det en lång nedförsbacke och jag kände att hon stod emot lite men tog drivningen bra dock så hann jag inte rätta upp mig tillräckligt när jag kände att hon började tveka och hon hoppade tyvärr på sidan, jag gjorde bara en liten volt och hon hoppade på andra försöket. Resten av banan var väldigt bra, som en helt ny häst om man jämför med tävlingen i Kinda, hon bjöd framåt mellan hindrena vilket hon inte gjort förut. Hon tvekade på endel hinder men jag var där och övertygade henne hela tiden att vi skulle hoppa. Hon tog drivningen och det kändes som hon litade på mig, så mot slutet av banan behövde jag inte driva lika mycket och vi kom i mål bara 30sek över optimaltiden, vilket var väldigt bra med tanke på stoppet.
Jag är väldigt nöjd med Fia och det var skönt att känna att hon lyssnade på mig hela tiden, vilket hon inte gör när Busy är med.
Vi kommer fortsätta hålla dem ifrån varandra så mycket det går på tävling för det funkar så mycket bättre då. Så förhoppningsvis lär de sig att fokusera på sin uppgift och i framtiden kan göra det även om de åker tillsammans.
Min mamma filmade dressyren och hoppningen, dock så hade hon fel inställning till dressyren så det blev bara ett kort. Men hoppningen är med på film iaf:)
Kram Stina
